isacdenallsmaktige

Demokrati är ett statsvetenskapligt begrepp som syftar på någa besläktade former avstyrelseskick där makten i en stat utgår från dess medborgare via allmänna och friaval, oftast av förtroendevalda representanter till dess parlament. Sedan åren kring 1990 är demokrati det styrelseskick som råder i flest nationer i världen. Av världens samtliga allmänt erkända nationer förnekar endast Saudiarabien, Myanmar, Brunei samt Vatikanstaten sin demokratiska legitimitet. Övriga anser sig alltså ha ett demokratiskt styrelseskick av något slag^[1], även om det ibland är högst tveksamt att landet skulle vara demokrtiskt, bland annat baserat på brister i landets valsystem, vilka folkgrupper som har rösträtt och instabilitet vad gäller den yttersta makten. Exempel på andra styrelseskick är monarki,envälde, diktatur, aristokrati och teokrati.

Som politisk filosofi bygger demokrati på att alla medborgare har e serie fri- och rättigheter,de demokratiska fri- och rättigheterna. Det finns flera varianter av demorati, med olika nivå på representativitet och frihet för medborgarna, till exempel direktdemokrati ochrepresentativ demokrati.

De flesta demokratiska nationer har grundlagar för att förhindra att den politiska makten blir snedfördelad, till exempel genom att akten är delamellan denverktällande makten, den lagstiftande makten och den dömande makten. Återkommande kritiska poänger är majoritetsförtryck, att medborgarna inte har ti att sätta sig in i alla frågor, och att de politiska partierna ägnar mer tid åtröstfiske än åt att styra. Intressekonfliktsfrågan är också vanlig.

Den moderna demokratin uppstod i Västvärlden på 1700- och 1800-talen med USA som ett tidigt exempel. Under 1900-talet spred den sig över värden till Latinamerika, forna kolonier och före detta socialistländer.

Även om begreppet demokrati oftast används i kontexten av politiska stater används det också inom privata organisationer, då ofta med hänsyftning på att alla närvarande har rösträtt. I det sammanhanget kontrasteras demokrati ibland mot chefsstyre eller expertstyre.

Toryledaren David Cameron leder enligt de första vallokalsundersökningarna i brittiska parlamentsvalet men får ingen egen majoritet.Tories får enligt vallokalsundersökningen 307 mandat, Labour 255 och Liberaldemokraterna 59 och övriga 29.
En stor överraskning är Liberaldemokraternas förhållandevis svaga resultat, enligt vallokalsundersökningen.
– Det riktigt slående är hur få platser Liberaldemokraterna tar om resultatet står sig, säger den ekonomiske analytikern Philip Shaw till Reuters.
Och om vallokalsundersökningens resultat står sig innebär det att Tories skulle behöva ytterligare 19 mandat för att få majoritet. Nu indikerar i stället resultatet att det blir aktuellt med ett så kallat "hängparlament", vilket är ovanligt i brittisk politik. Senast något sådant hände var 1974.
Enligt de regeringsriktlinjer som utkom i februari kan i ett sådant läge den sittande regeringen först försöka utröna om den kan få politiskt stöd i parlamentets underhus. Det skulle sannolikt kräva en uppgörelse mellan nuvarande regeringspartiet Labour och Liberaldemokraterna. Men de senares ledare Nick Clegg har antytt att han inte gärna vill samarbeta med ett Labour lett av premiärminister Gordon Brown.
Ett annat scenario är att konservativa Torypartiet bildar en minoritetsregering och utmanar den nyblivna oppositionen – går den emot Tories statsbudget tvingar den dock i så fall fram ännu ett föga välkommet parlamentsval.

• ungefär tre veckor före valet får alla som är röstberättigade ett röstkort.
• om du vill rösta på valdagen i din vallokal tar du med dig legitimation.
• du stoppar en valsedel för varje val i sitt valkuvert.
• om du inte kan rösta på valdagen i din vallokal, t.ex. om du är bortrest kan du förtidsrösta.

Jag hade väldigt svårt att förstå socialdemokraternas hemsida, det var väldigt mycket svåra ord och sånt som jag inte förstod eller brydde mig om, men jag har försökt sammanfatta så gott jag kunde.

Det verkar som om de bryr sig väldigt mycket om att skapa nya jobb och de tycker att det ska göra Sveriges ekonomi starkare. De vill bl.a. avskaffa arbetsgivaravgiften om man anställer en ung, för att unga ska få mer jobb.

De vill ha bättre skola och sjukvård istället för stora skattesänkningar. Det står på deras hemsida att ”vård ska ges efter behov, inte plånbok”, och det håller jag med om. De vill också ha mer personal i vård och skola och högre livsstandard för äldre och pensionärer.

De vill att skolans resultat ska bli bättre, att man ska ha mer möjlighet till högre utbildning och de vill ha en modern förskola.

De vill också ha ett jämlikt samhälle och ”minska klyftorna”. De tycker att en framgångsrik jobbpolitik spelar stor roll för att bryta segregationen. De tycker att invandrare ska lära sig svenska och få ett jobb så fort som möjligt.

”På de principerna vilar vårt demokratiska samhälle. Vi socialdemokrater står i alla sammanhang upp för människovärdet och kräver krafttag mot de hatbrott som begås på grund av rasism, främlingsfientlighet eller hets mot HBT-personer. Vi accepterar inte diskriminering på grund av kön, ålder, funktionsnedsättning, hudfärg, tro, sexuell läggning eller något annat som gör oss människor unika – varken på arbetsplatsen, på fritiden, i skolan eller i hemmet.”

Så stod det också på deras hemsida och det håller jag också med om.

Källa: socialdemokraterna.se

Hejhej! Så här är det, jag tycker att det är väldigt krångligt allt det här med riksdag och regering och politik i allmänhet. Jag är inte så insatt. Vad är riksdagen och vad är den till för egentligen? Så jag tänkte att jag skulle försöka att skriva lite om det nu. Informationen har jag hittat påwww.riksdagen.se

För att få vara med i riksdagen så måste man få rösta i riksdagsvalet och vara nominerad av ett politiskt parti.

Vart fjärde år är det val till riksdagen. Alla som har rösträtt i Sverige går och röstar. När sammanräkningen av rösterna är klar så ska mandaten fördelas så rättvist som möjligt. En mandat är som jag förstår det en plats i riksdagen och det finns 349 stycken platser. Mandaten delas ut till partierna i förhållande till hur många röster de fått. Alltså det parti som fått flest röster får också flest platser i riksdagen. Men bara de partier som uppnått en viss storlek i valet får mandat. Bara de partier som fått mer än 4% av rösterna i valet får vara med i riksdagen.

Exakt hur mandaten delas ut och vilka metoder man använder är så förvirrande och alldeles för komplicerat för mig så det tänker jag inte ens gå in på. Det finns smarta människor som sköter det där åt oss.

Dessa partier är representerade i riksdagen just nu:

• Socialdemokraterna
• Moderata samlingspartiet
• Centerpartiet
• Folkpartiet liberalerna
• Kristdemokraterna
• Vänsterpartiet
• Miljöpartiet

När partiernas mandatfördelning är klar så är det dags att bestämma vilken eller vilka kandidater som ska vara med och sitta i riksdagen. I första hand sker kandidaturvalet genom att ledamöter utses utifrån sina personliga röster.

Så det var lite kort om hur man kommer in i riksdagen. Men vad gör riksdagen nu då?

Jo, det är riksdagen som stiftar lagarna i Sverige. Deras beslut gäller i hela landet. De bestämmer om budget och skatter och säkert en massa andra saker också. När alla ledamöter i riksdagen är utsedda så får riksdagen välja en stadsminister. Stadsministern i sin tur väljer vilka ministrar som ska vara med i regeringen. Då kommer vi till regeringen och vad det är.

Regeringen måste accepteras av riksdagen, annars kan den tvingas att avgå. Regeringen får lägga fram förslag till riksdagen som sedan får ta ställning till dem. Men regeringen kan också göra beslut om regler som alla måste följa, de kallat förordningar. De kan inte besluta om lagar, för det kan bara riksdagen göra.

Förstod ni vad de var nu? Jag tror att jag har en liten aning om vad det innebär med riksdag och regering nu, men ni kanske redan hade det....:) See ya!